top of page

Vad är en kontrollplan och när behövs den?

Uppdaterat: 12 juli

En man som står uppe på en byggkonstruktion, iklädd gul hjälm och reflexväst. Ovanför syns blå himmel.

För de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver bygglov, eller anmälan om bygglov, bör det finnas en kontrollplan. Kontrollplanen fungerar som ett kravställande dokument som säkerställer att åtgärden kommer att uppfylla samhällets krav enligt plan- och bygglagen, PBL. Det är du som byggherre som är ansvarig för att upprätta och följa kontrollplanen, och i de fall där en kontrollansvarig krävs, ska han eller hon bistå dig med utformandet. 


Låter det krångligt? Oroa dig inte, i den här guiden får du veta allt om vad en kontrollplan är och hur den ska vara ifylld. 


Vad är en kontrollplan?

En kontrollplan enligt Plan- och bygglagen är ett dokument som listar de väsentliga kontrollerna för att säkerställa att en byggnation uppfyller samhällets krav enligt PBL. Vanligtvis presenteras kontrollplanen som en matris där följande detaljer framgår:


  • Vad som ska kontrolleras.

  • Vem som ansvarar för kontrollen.

  • Hur och när kontrollen ska utföras.

  • Vad resultatet av kontrollen ska jämföras med.

  • Hur resultatet ska rapporteras eller redovisas.

Vad är syftet med kontrollplanen?

Fel, brister och skador inom byggsektorn medför en kostnad på 111 miljarder kronor årligen för samhället. Det innebär att var fjärde investerad krona i byggsektorn inte bidrar till värdeskapande. En noggrant utarbetad och genomarbetad kontrollplan är en avgörande framgångsfaktor för att undvika att ditt byggprojekt drabbas av problem. 


Kontrollplanen utgör en viktig del av ansökningsunderlaget för bygglov. Planens syfte är att byggnadsnämnden ska kunna göra en bedömning av PBL:s regelverk för att avgöra om ett byggprojekt uppfyller de aktuella kraven. Vid genomförandet av åtgärder som kräver tillstånd eller anmälan utgör kontrollplanen grunden för kontrollsystemet enligt plan- och bygglagen. 


Vem upprättar kontrollplan? 

Det är byggherren som har ansvaret för att en kontrollplan upprättas för bygg- eller rivningsåtgärder. Kontrollplanen ska utarbetas av byggherren med stöd från deras organisation. Det innefattar entreprenörer, projektörer och andra konsulter, under ledning av en kontrollansvarig.


Vad ska en kontrollplan innehålla?

En kontrollplan ska inkludera specifikationerna av de kontroller som ska utföras och deras syften. Den ska även tydligt ange ansvarsfördelningen för genomförandet av kontrollerna. Vidare bör kontrollplanen ange vilka anmälningar som behöver göras till byggnadsnämnden samt identifiera lämpliga tidpunkter för arbetsplatsbesök av nämnden. Dessutom ska kontrollplanen redovisa vilka byggprodukter som kan återanvändas och vilket avfall som kan bli kvar efter bygget.



Hur tar man fram en kontrollplan?

För att en kontrollplan ska vara helt klar måste den först godkännas av byggnadsnämnden. Så här tar du fram ett förslag till kontrollplan – steg för steg. 


Steg 1: Sammanställ allmän information om ditt projekt 

Säkerställ att den allmänna informationen om ditt projekt och din projektorganisation är tydligt beskriven i kontrollplanen. 


Steg 2: Identifiera riskerna i ditt projekt

Innan du utarbetar din kontrollplan bör du alltid genomföra en riskbedömning. I riskbedömningen identifierar du potentiella risker i ditt projekt och tar ställning till hur de ska hanteras.


Steg 3: Ta fram förslag på kontrollpunkter

Utvärdera riskerna och välj ut de kontrollpunkter som ska inkluderas i ditt förslag till kontrollplan. Kontrollpunkterna utgör ett urval av de risker som identifierats i riskbedömningen.


Steg 4: Skicka in ditt förslag till kontrollplan till byggnadsnämnden

För att underlätta hanteringen av ditt ärende rekommenderas det att du skickar in ditt skriftliga förslag till kontrollplan tillsammans med den tillhörande riskbedömningen till byggnadsnämnden. Det här ska göras före det tekniska samrådet.


Steg 5: Redogör för kontrollplanen och ditt projekt vid det tekniska samrådet

Vid det tekniska samrådet kommer du som byggherre att få möjlighet att presentera de tre första stegen ovan. Om byggnadsnämnden bedömer att nödvändiga dokument har lämnats in för att identifiera projektets risker och att kontrollplanen uppfyller kraven enligt BLP, kommer den godkännas. Därmed kommer du också få ett startbesked. Om kontrollplanen inte kan godkännas, kommer byggnadsnämnden att begära ytterligare dokumentation innan de kan fatta beslut om startbesked.


När ska kontrollplanen tas fram?

Det är fördelaktigt att börja utarbeta kontrollplanen redan under planeringsstadiet av ett byggprojekt. Projektörer och entreprenörer, med specialkunskap inom sina respektive områden, kan identifiera och markera vad som bör övervakas och kontrolleras. Något som kallas kritiska moment.


Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet presentera sitt förslag till kontrollplan. Eftersom en kontrollplan för ett komplext byggnadsverk ofta är omfattande, är det lämpligt att den överlämnas till byggnadsnämnden i god tid före det tekniska samrådet. Det här möjliggör för byggnadsnämnden att planera och förbereda det tekniska samrådet samt avgöra vilka parter som bör närvara vid samrådet.




När behövs en kontrollplan?

En kontrollplan krävs för alla åtgärder som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt PBL, vilket inkluderar bygg-, rivnings- och markåtgärder. Kontrollplanen behövs exempelvis vid upprättande av attefallshus eller tillbyggnad. Den behövs även vid ombyggnad, samt ändringar eller rivningsåtgärder som kräver tillstånd eller anmälan. Det kan till exempel vara om en byggnad ska användas för ett helt nytt ändamål eller vid installation av en eldstad. Kravet på kontrollplan gäller även om tillståndet för bygg-, rivnings- eller markåtgärderna beviljas i efterhand samt för åtgärder som har fått ett tidsbegränsat bygglov. Det har fastställts av Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) att en kontrollplan också krävs för markåtgärder.



När behövs inte någon kontrollplan?

I ett enskilt fall kan byggnadsnämnden fatta beslut om att en kontrollplan inte är nödvändig för rivningsåtgärder. Detta kan inträffa om det till exempel inte finns något farligt avfall involverat. Nedan följer fler exempel på enkla projekt där en kontrollplan inte behövs: 


  • Nybyggnad av små byggnader, till exempel carport, förråd och växthus

  • Små enkla ändringar av en- och tvåbostadshus, till exempel mindre fasadändringar, tillbyggnad med altan, skärmtak eller uterum utan krav på brandskydd

  • Små enkla ändringar av övriga byggnader

  • Lägre plank och murar

  • Mindre fasadförändringar för annat än en- och tvåbostadshus om det är en byggnad som inte är utpekad som kulturhistoriskt värdefull

  • Parkeringsplatser

  • Prefabricerade transformatorstationer

  • Små begravningsplatser

  • Skyltar

Kontrollplan vid etappindelade åtgärder

Vid genomförandet av åtgärder i etapper kan det vara passande att upprätta en separat kontrollplan för varje etapp. Innehållet i varje kontrollplan bör inkludera samma punkter som andra kontrollplaner. Däremot ska de ha tydliga benämningar, exempelvis "Kontrollplan för Etapp 1 av 3", och ange vilket startbesked kontrollplanen hör till. I åtgärder som genomförs i etapper kan flera tekniska samråd och/eller flera startbesked bli aktuella.


Ta hjälp av vår mall för kontrollplan 


Hur ser en ifylld kontrollplan ut? 

Här hittar du ett exempel på hur en ifylld kontrollplan kan se ut för en bygganmälan gällande en eldstads.






Behöver du hjälp med kontrollplanen? 

Som byggherre ansvarar du för att upprätta en kontrollplan. Om du aldrig har gjort det tidigare kan det vara ganska utmanande. Konstruktionshjälpen är experter på allt som har med bygglov att göra. Vi tar hand om hela ansökningsprocessen åt dig och ser till att alla nödvändiga dokument är på plats – inklusive kontrollplanen. På så sätt kan vi garantera dig en smidig och problemfri bygglovsprocess.   


Kontakta oss för offert eller prisförslag så berättar vi mer om hur vi skräddarsyr dokumenten för ditt projekt. 

Begär en offert

Team Meeting

Boka möte med team

bottom of page